Varför finns det såna här kvällar? Kvällar när ALLT bara känns jobbigt. Helst vill jag bara köpa glass och krypa ner under en filt och se film och tycka synd om mig själv. Men det går ju inte. Har ju den där långa bokanalysen som jag ska skriva (på tyska!), massa att jobba med i matteboken och dessutom kan man ju inte hålla på att skjuta upp lingvistikuppgiften
ännu mer, den ska ju trots allt vara klar på måndag. Jag vill dö. Eller åtminstone ha helg...
eller en KRAM <3
SvaraRadera