Så kallas den tredje boken i twilight-serien, som på engelska heter Eclipse. Åh, nej, tänker ni nu, har hon också hamnat där? I så fall måste jag göra er besvikna. För ja, jag har hamnat där.
Jag måste erkänna att jag till en början var extremt skeptisk till all twilighthysteri som rådde bland så många tonårstjejer och jag bestämde mig snabbt för att inte läsa en sida av den löjliga "fjortisserien". Jag höll fast vid det, och litade inte på mina klasskompisar när så gott som alla (tjejer) berättade hur fantastiskt bra böckerna var och hur de kunde sitta timmar i sträck och läsa om Bella och Edwards omöjliga kärlek. Jag tyckte att de var löjliga som upphöjde serien till skyarna som om den var den bästa de hade läst. Jag menar, varför skulle denna kärleksaga vara bättre än någon annan? De överdriver säkert. Men jag misstog mig.
Jag hade inte planerat att läsa historien. Det fanns inga planer i världen på det. Men när sommaren närmade sig förra året och jag sökte på skolbiblioteket efter en ljudbok i form av ett litet minneskort som man kan stoppa direkt in i telefonen, så hade jag inget val. Om jag kunde drömma var den enda de lånade ut som inte bestod av CD-skivor. Så jag gav mig, efter stort övervägande. Jag ville trots allt bara ha något att lyssna på när jag promenerade, det skulle inte spela någon roll vad det var. Så jag lånade hem den, lyssnade på den, och blev twilightfrälst. Efter den sommaren var jag tvungen att låna hem även andra och tredje boken (i bokform) och numera är jag stolt över att vara en anhängare i twilightklanen.
Den kärlekshistoria som Stephenie Meyer skriver om är inte som vilken kärlekshistoria som helst. Den är djup, komplicerad och svår på många sätt. Huvudpersonernas kärlek är omöjlig, men samtidigt självklar och rätt. Det uppkommer hela tiden tvister och de måste alla kämpa för att överleva. Den täcker alla klassiska teman som kärlek, hat, vänskap, fiendskap och många fler. Boken är extremt välskriven och i många fall väldigt oförutsägbar och inte alls som man tror att den ska vara.
Jag vill därför rekommendera den här boken, ja faktiskt hela serien, till dig som är skeptisk och inte har fallit för det stora grupptrycket, ännu. Det finns fortfarande hopp för dig att få följa med på en underbar resa tillsammans med Isabella Swan och de andra. Inte för att andra läser den, eller för att jag säger att du ska det, utan helt enkelt för att den är så fruktansvärt bra! Det vore synd att inte ge den fantastiska berättelsen en chans.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar