Då och då händer det att det dyker upp dagar när ingenting förväntas av en. Dagar när det inte finns någon eller något som berättar vad man måste göra. Dagar när man är fri från att göra de sysslor som vardagen annars tvingar på en. Man är sysslofri.
Att vara sysslofri behöver inte betyda att man inte gör någonting, men att man endast gör sysslor som man av sin fria vilja har valt. Man gör bara det man känner att man skulle må bra av att göra just då, varken mer eller mindre. Mår man bra av att sitta och läsa bloggar flera timmar i sträck, så gör man det, och vill man hellre städa hela huset så att det glänser och luktar rengöringsmedel, så går det bra det med. Huvudsaken är att man ägnar sig åt sådant som man känner för, utan att det är ett måste.
Det är viktigt att ta tillvara på sådana dagar, för de sysslofria dagarna kommer sällan och de glider ofta allt för fort förbi. Var spontan, planera inte inför dessa dagar, för då är det inte en äkta dag i sysslofrihetens anda. Stanna därför upp när stunden kommer, och fundera över vad du vill göra just då. Ens hjärtas längtan är sällan beståeligt, utan förändras många gånger. Därför måste vi lyssna till det om och om igen. Lyssna på vad det säger att vi vill göra.
"Vill" är ett fint ord. Mjukare och känsligare än "ska" eller "måste". Glöm inte bort ordet "vill". Det är en förutsättning för att de sysslofria dagarna ska bli just som du vill.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar