Rynkiga kramar

Idag hade jag den första jobbdagen i en serie av tre. Helgen är fullbokad med jobb inom äldrevården i Sorsele och jag är rätt nöjd med det. Som bekant finns det inget överflöd med saker att göra i Sorseletrakten så att jobba är väl bland det bästa man kan sysselsätta sig med.

Men det är helt okej. Jag har nog saknat gamlingarna lite ändå så det kändes bra att få ta hand om dem igen. Det är ju ändå rätt mysigt att få gå in till någon och ropa "God morgon, god morgon!" med sin mest klingande röst och få ett trött, men glädjefyllt "God morgon" tillbaka, tillsammans med en mysig kram av ett par rynkiga armar som sticker upp genom täcket. Då är det som att hjärtat smälter en aning och hela dagen går som på räls.