fredag 30 december 2011

Det är nästan skrattretande

Det kanske börjar vara dags att berätta att jag har funnit ut att jag kanske har en allergi. Jag som alltid trott mig vara en av de lyckligt lottade som inte är allergisk mot någon mat, har nu alltså börjat få röda, kliande utslag/exem på hals, underarmar och i ansiktet varje gång jag äter något med tomat, citrus och jordgubbar. Fram till ikväll trodde jag även att det var allt det var. Nog kan man väl överleva utan dessa ingredienser.

Men som om det skulle vara nog så misstänker jag nu att även det godaste en tjej kan äta tillhör kategorin av mina allergier... nämligen CHOKLAD!! Vad är detta?! Jag kan ju inte vara ALLERGISK MOT CHOKLAD!! Hur ska jag nu överleva?! Det var som ett slag i ansiktet när jag insåg att anledningen till att min högra underarm har kliat hela kvällen kan ha varit för att jag fick en gratis kexchoklad på Unite som jag såklart åt utav. Och choklad som är i princip det enda godis jag brukar äta... men det kanske är bra... jag kanske behöver detta, choklad har jag ju ändå alltid ätit mer av än jag behöver.

Det roliga i historien är att jag bad Gud om hjälp att leva ett nyttigare liv - är det så här han hjälper mig? Han har humor den där killen! Så jag går mot 2012 och ett sundare liv utan tomat, citrusfrukter, jordgubbar och choklad!

P.s. ska till läkaren den 9:e för att utreda detta så texten kan tas med en nypa salt... men det är ändå synd om mig!

måndag 26 december 2011

En lång färd väntar

Imorgon påbörjas resan mot Jönköping för nya äventyr i den vackra staden! Dock ska jag och Johanna åka buss större delen av vägen och dessutom på natten, så vi får verkligen be att det ska gå bra och att vi kommer fram helskinnade och kanske inte allt för trötta. När vi dessutom har med oss fyra väskor var så finns det ännu större anledning att önska oss lycka till på färden. Det värsta blir nog alla jobbiga blickar från andra passagerare som vi kommer att störa när vi drar fram med vårt åbäke.

Jag får nog ta och köpa en större resväska till nästa jul. Någon som har en till salu?

söndag 25 december 2011

Bakom ridån

Sitter och drömmer mig bort till en speciell plats, en helt annan värld. En värld så långt borta från min egen lilla bubbla som man kan komma. Till en värld så full av liv, men samtidigt så full av död. En världsdel jag aldrig har besökt men som jag snart ska bli mitt hem i sex veckor. Jag talar förstås om Afrika.

Etiopien och Sydafrika - två länder vars stora hemligheter är dolda för mig som av en tjock ridå. Jag kan bara gissa mig till vad som döljer sig där bakom. I några månader har jag läst och hört om dessa länder mer än jag någonsin gjort tidigare, och visst ser ridån numera lite tunnare ut, men det är först när jag sätter min fot innanför landets gränser som jag börjar glutta på kanten för att se vad som verkligen finns där. En värld full av glädje? En värld full av lidande? Vad som väntar vet jag inte, men så långt kan jag ana att ridån gömmer så mycket mer än man kan se även om man skulle gå riktigt nära. Men det är väl det som är det spännande. Mystiken. Ovissheten.  Förväntningarna. Känslan.

Pepparkakspyssel

En liten tradition som vi har hemma hos familjen Westerberg är att göra stora pepparkakshjärtan som vi sedan dekorerar och hänger upp i röda snören i gardinen.

Det är superenkelt! Om man inte redan har en pepparkaksform i den storleken man önskar så kan man klippa ut en mall ur ett vanligt papper. Sedan kavlar man bara ut pepparkaksdeg på vanligt vis, lägger mallen på och skär ut med ett verktyg, jag brukar använda en vanlig matkniv. Sedan får de gräddas i ugn på 175-200 grader tills de blivit gyllenbruna. Direkt man tar ut dem ur ugnen gör man två små hål med något lämpligt, en äppelkärnare brukar funka bra, och sedan får de svalna på bakplåt.

Kristyr kan man köpa färdigt i matvarubutiker men jag brukar göra den av florsocker och vatten. Tricket är att inte ha för mycket vätska, då rinner den bara iväg. Det ska vara mycket fastare än man tror. Så fort kristyren är klar och kakorna har svalnat ska de garneras och då är det bästa att ta hjälp av en sprits. Har man ingen kan man göra en strut av bakplåtspapper som man klipper upp lite i toppen. 

Bara fantasin sätter gränser!


lördag 24 december 2011

fredag 23 december 2011

För en varm och gosig vinter

I onsdags började jag på ett litet spontant projekt.

Jag fick lust att sticka några juliga vantar så jag köpte garn i sorsele - vitt, rött och marinblått. Försökte sedan hitta något passande mönster på garnstudio.com, men inget av de vantmönster jag hittade föll mig i smaken. Det gjorde däremot detta mönster på grytlappar, så jag kopierade helt enkelt lite av det, ändrade lite färger, och skapade ett eget vantmönster av det. Kreativt, om jag får säga det själv. Det tog bara två dagar, sen var båda vantarna klara. Här är resultatet!





Vad tycks, rätt fina, eller hur?

Tror jag ska behålla detta par själv, det var allt för länge sen jag stickade något till mig själv, men om du vill beställa ett par så är det bara att höra av sig. Jag stickar i vilka färger och mönster du vill, även mössor, halsdukar och sockor. Ha en riktigt varm och gosig jul, det ska jag i alla fall!

Det blir bättre ur ett helhetsperspektiv

Kommentar från Petter Löfgren på inlägget Dagens bibelcitat:
Jag är inte troende, och tror inte på bibliska berättelser i större utsträckning än att den i viss mån kan baseras på verkliga personer. I Mark 7:14-23 står det bl.a. "Se­dan kal­la­de han till sig fol­ket och sa­de: 'Hör på mig al­le­sam­mans och försök att förstå. Ing­et av det som kom­mer in i människan ut­i­från kan göra hen­ne oren. Ba­ra det som kom­mer ut ur människan kan göra hen­ne oren'... Därmed förkla­ra­de han all föda ren. Men han sa­de: 'Det som kom­mer ut ur människan, det gör hen­ne oren. Ty ini­från, ur människor­nas hjärtan, kom­mer de on­da tan­kar­na, otukt, stöld, mord, äkten­skaps­brott, självisk­het, onds­ka, be­dräge­ri, li­der­lig­het, av­und, förtal, högmod, förblin­del­se' ”. Vidare står det i Rom 1:18-32: "Ty Guds vre­de up­pen­ba­ras från him­len och drab­bar all gudlöshet och orätt hos de människor som håller san­ning­en fång­en i orättfärdig­het." samt "Det man kan ve­ta om Gud kan de ju själva se; Gud har gjort det up­pen­bart för dem. Ty allt­se­dan värl­dens ska­pel­se har hans osyn­li­ga egen­ska­per, hans evi­ga makt och gu­dom­lig­het, kun­nat upp­fat­tas i hans verk och va­rit syn­li­ga. Därför finns det ing­et försvar för dem; de har haft kun­skap om Gud men in­te ärat ho­nom som Gud el­ler tac­kat ho­nom." Ditt påstående om att ett liv enligt bibeln leder till en bättre värld, fick mig först förbannad. Jag tänkte direkt på allt religionsrelaterat förtryck och de mord som heliga skrifter (inte minst bibeln) bidrar och bidragit till, vilket upprätthålls och rättfärdigas genom heliga skrifterna som ENBART finns kvar för att folk höjer dem till skyarna som dig. Men jag sansade mig och relaterade din övertygelse till dessa tre utrag ur bibeln istället - kopplat till min egen oförståelse. Enligt bibeln bör jag förstå och vara varse guds storhet, trots hans "osynlighet" och varande i vår värld genom en helig skrift (skriven av vem?). Du kan enkelt likna min skepticism (läs källkritik) med att jag ställer mig frågande till om det skulle stå att "McDonalds räddade världen ur andra världskriget" i min historiabok i skolan. Jag skulle i det fallet upptäcka att boken var sponsrad av McDonalds, som vill sprida en vinklad bild av verkligheten till sin fördel. I mitt "misslyckande" att förstå Guds och bibelns relevans i mitt liv, så fastslår dessa religionsinstanser att jag är ond av naturen och att all ondska enbart kan komma genom mig. Det låter ju som en bra utgångspunkt - att få människor att känna rädsla och frukta sin "ledare", istället för att kanske predika om att möjligheterna till att göra gott finns bara i människan, i ens agerande. I slutändan döms jag, av Gud, för att inte förstå innebörden av honom eller ett för mig ologiskt resonemang, till att brinna i helvetet. Det låter rättvist. Annars, GOD JUL !!!


Svar: Tack för inlägget! Mycket intressant att läsa. För det första måste vi klargöra att de finns det stora skillnader mellan troende och troende. Alla tolkar inte Bibeln (eller andra heliga skrifter om vi pratar religion generellt) på samma sätt och alla lever inte efter den på samma sätt. Jag kan hålla med att det finns mycket ont som har skett i samband med religionsutövare, men det händer oftast i samband med människor som tolkat de heliga skrifterna bokstavstroget, och därmed vill leva efter dem till punkt och pricka - kosta vad det kosta vill. 
     Jag skulle alltså hävda att när det sker något i stil med det som du kallar för "religionsrelaterat förtryck och mord" inte är något som Bibeln står bakom och uppmuntrar, utan att det istället är människor som har tagit olika bibeltexter ur sitt sammanhang och tolkat dem bokstavstroget utan att egentligen fundera på Bibelns egentliga budskap och vad den vill förmedla till oss. Det beror enligt mig helt enkelt på okunskap om Gud. 
     För om man studerar Bibeln ur ett helhetsperspektiv, alltså både utifrån texternas naturliga betydelse, men också utifrån den historiska betydelsen, dvs. när, hur, varför, av vem och till vem/vilka de olika texterna skrevs så kan man se den ur ett helt nytt perspektiv och sedan kan man tillämpa grundmeningen till vår tid idag. Jag anser alltså att man till en viss mån måste "tolka om" de olika texterna idag, vi kan inte ta allting bokstavligen, eftersom den skrevs för tvåtusen år sedan och vår värld i många fall har förändrats. Men Bibelns grundmening finns fortfarande kvar och jag står fast vid det jag skrev i inlägget att det är att uppmuntra människan att göra gott mot andra, för det vinner vi alla på!
     Man kan också välja om man vill se det negativa eller det positiva. Media till exempel, framhäver ofta de negativa sidorna med religionen, alltså dessa förtryck och mord som du talar om. Det de sällan skriver om är alla de miljontals kristna organisationer som endast vill göra gott och som ger  en stor del av sin energi och sin tid till att bara hjälpa och göra gott. Då kan man istället ställa sig frågan om kristna gör mer gott än ont i världen. 
     Jag tror dessutom inte att man döms till att brinna i helvetet för att man inte förstår Gud, eller för att man råkar ta ett snedsteg i livet. Ingen är perfekt, men det finns räddning för alla som vill det. Och även om man inte "tar emot" Jesus så är min personliga tro att man kommer till himlen bara genom att vara en i huvudsakligen god människa med övervägande sunda tankar och ageranden. Sedan kan man ställa sig frågan om det finns ett "helvete" och vad nu det skulle vara för något, men det tänker jag inte ge mig in på i detta inlägg. Hoppas du har kunnat få lite klarhet i hur jag tänker och om inte så är det bara att fråga på, jag diskuterar gärna. God jul! 


P.s. Bibeln skrevs under en period på ca 1600 år (ca 1500 f.Kr - 100 e.Kr) av många olika människor, bland andra ledare/viktiga personer för det judiska folkets stam och av Jesu lärjungar och andra som levde nära honom. Texterna har valts ut och redigerats av skriftlärda fram till ca 100 e.Kr och alla texter anses vara skrivna av människor som varit inspirerade (in-spirerade) av Gud genom den helige anden, alltså säger man att det är Guds ord. 

fredag 16 december 2011

Rynkiga kramar

Idag hade jag den första jobbdagen i en serie av tre. Helgen är fullbokad med jobb inom äldrevården i Sorsele och jag är rätt nöjd med det. Som bekant finns det inget överflöd med saker att göra i Sorseletrakten så att jobba är väl bland det bästa man kan sysselsätta sig med.

Men det är helt okej. Jag har nog saknat gamlingarna lite ändå så det kändes bra att få ta hand om dem igen. Det är ju ändå rätt mysigt att få gå in till någon och ropa "God morgon, god morgon!" med sin mest klingande röst och få ett trött, men glädjefyllt "God morgon" tillbaka, tillsammans med en mysig kram av ett par rynkiga armar som sticker upp genom täcket. Då är det som att hjärtat smälter en aning och hela dagen går som på räls.

torsdag 15 december 2011

En tidig jul

I söndags upptäckte jag att det är fullt möjligt att fira jul vilken dag det än är. Denna insikt kom jag till efter att jag och Daniel hade vår första "julafton" tillsammans den 11:e december istället för den 24:e.
     Vi gick in för att det skulle vara julafton och då blev det julafton, så lätt var det! Dagen firades med julgröt, julmusik, Yatzy, finkläder, Disneys version av filmen "A Christmas Carol", god middag och julklappsutdelning. Stämningen var precis som den ska vara på jul och det var väldigt trevligt att vara bara vi två, sådär lagom innan jag åkte norrut. Vem behöver släkt och vänner när man är kär? ;)

Här kommer lite bilder på vår fantastiska dag tillsammans:

Fika.

Finklädda.

Flummiga.

Förvånad. (observera julslipsen med tomtar på - underbar!)

Paket inslaget med en hockeybild och fotbollsklistermärken. Behöver jag säga att det var  Daniel som fick det?

Elins. (fick även en söt flaska med blåbärssaft!)

Daniels. (Burken innehåller te)

Berättelsen om tisdag den 13:e

Jag vaknade upp efter en natt med dålig sömn på ett av sj:s nattåg och kände mig mer eller mindre mörbultad. Liggvagnskupén bistod som vanligt med hårda "sängar" och obekväma kuddar, men smärtan byttes snabbt ut mot glädje när jag kikade ut genom tågkupén och såg ett snötäckt landskap framför mina ögon. Jönköping har denna vinter varit oerhört snål med den vita varan så det var skönt att se att åtminstone Norrland fortfarande levererar.


Min reskamrat Johanna var vid den tiden redan i full färd med att packa ihop sina saker, för snart var det dags att kliva av på en perrong i Umeå. Andra passagerare gjorde sig också redo för avstigning och bland dem ett sällskap som vi hade pratat med föregående dag, som vi visste skulle kliva av vid Örnsköldsvik. Snart förstod vi att tåget var försenat. Vem hade kunnat förutse det?...
     Stammis på SJ som Johanna är var hon inte särskilt förvånad, men jag blev inte alls glad och efter en stund letade vi oss fram genom hela tåget tills vi hittade någon slags personal. De meddelade att vi inte skulle hinna till bussen i Umeå som skulle ha tagit oss vidare till Lycksele, men att de hade beställt taxi från Vännäs, dit vi skulle komma om ca en halvtimme. Vi kunde därmed andas ut, det var trots allt bekvämare med taxi än buss och totalt blev vi bara ca 20 minuter sena till Lycksele - Johannas hemstad och platsen där jag spenderat de senaste tre åren i mitt liv.
     Där möttes vi på stationen av vår gamla gymnasievän Frida. Hon hämtade upp oss med bil och sedan rusade vi till Tannbergsskolan för att hinna till det traditionella lucia-fikat med NV-klasserna. Det satt många nya ettor i lokalen men också många välkända ansikten från tvåan och trean. Det blev ett kärt återseende med gamla lärare och vänner och vi fick oss även en lussebulle eller två innan vi gick till aulan för att se det årliga luciatåget.


Det var första gången jag satt på åskådarplatsen, jag har nämligen själv deltagit alla år jag gått gymnasiet. Det var alltid ett kul avbrott i stressen med de sista skolarbetena och proven som skulle göras innan jul. 
     Lite senare under dagen träffade jag och Johanna några tjejer som är med i TKU (Tannbegsskolans Kristna Ungdomar) och försökte peppa dem till att gå bibelskola när de gått ut gymnasiet. Jag hoppas de gör det, men vi får se hur det utvecklar sig. 
     Slutligen följdes Johanna, Frida och jag till second hand och sedan till lilla bageriet där vi fikade en skvätt innan jag drog till busstationen och åkte med kvällsbussen hem till Sorsele. 


Detta var berättelsen om tisdagen den 13:e december, på plats i Lycksele.

Dags att uppdatera

Känns som att jag inte varit så aktiv på bloggen som jag egentligen skulle vilja. Anledningen är helt enkelt att jag har haft bättre saker för mig än att sitta framför en dator i vinter. För nu är det äntligen vinter och jag har haft fullt upp med redovisningar i skolan, juklappsinköp, planering för julfesten med klassen och packning inför hemfärd till Sorsele. Men nu är den stressiga tiden förbi och jag sitter i soffan hemma i Forsnäs och tittar ikapp mig på årets julkalender och bara slappnar av. Det är skönt att vara hemma och trots att jag på sätt och vis saknar Jönköping lite grann så är det här mitt hjärta är just nu - i ett mysigt vardagsrum med julstämning och ekologisk mörk choklad.

Men jag hoppas att jag ska kunna uppdatera lite mer så småningom, nu när jag faktiskt har rätt bra med tid.

God jul på er alla!

tisdag 6 december 2011

Jaha, där.

Man hinner bara fråga vart snön tog vägen så vaknar man upp nästa dag och det ser ut såhär på marken...


Nu kan jag äntligen byta till lite juligare tema på bloggen.

Förresten så bor jag och Johanna i det där huset. Det lilla röda i mitten alltså. Bara så ni vet så har man inte råd att bo på något annat ställe än i cykelförråd när man som student flyttar till Jönköping.

söndag 4 december 2011

Dagens bibelcitat

Galaterbrevet 5:22-23
"Men andens frukter är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, ödmjukhet och självbehärskning. Mot sådant vänder sig inte lagen."

En av de absoluta hörnstenarna till varför jag tror är för att jag ser så mycket gott i Bibeln. Den uppmuntrar ständigt om att göra gott för andra människor, att vara trofast, visa kärlek, ödmjuka sig och helt enkelt vara en riktigt god människa. Många av de moraliska värderingar som vi har i vår kultur kommer från Bibeln och den är helt enkelt en bok som är värd att rätta sitt liv efter. Jesus är en grym förebild som aldrig menade något illa, trots att han ofta var rak och ärlig och kunde uppfattas som sträng för att få igenom sina budskap. Men han kunde omvända tusentals människor när han levde och gör det än idag. Om fler skulle leva som Bibeln lär skulle nog världen bli en lite bättre plats, det är i alla fall jag övertygad om.

Vart tog snön vägen?

Åh, jag har ätit alldeles för mycket godis i helgen. Påminn mig att inte äta så mycket godis igen...

Ska dock snart ut med Johanna för att bränna bort lite av det, så att jag får plats med julmaten om några veckor. Bara det slutar regna. Fattar inte varför det ska regna i december! Inte en enda snöflinga har jag sett, det är ju nästan så att man vill flytta tillbaka norrut bara för det. Men som tur är ska jag ju i alla fall fira jul i Sorsele och där sägs det ju ha kommit några centimeter vitt täcke. Längtar!

Telefonmysteriet

Idag har jag gått och blivit med HTC. Och jag har en sjuk historia till varför...

Torsdag för en vecka sedan:
Lina (min syster) ringer: - ELIN!! Jag har fått en ny telefon av min pojkvän!! ... *blablabla*
Jag (lite skämtsamt): Vad roligt, betyder det att jag får ta över din gamla htc då? Hehe...
Lina: Ja, det kan du väl kanske få göra...

Sedan pratar vi inte mer om det utan fortsätter prata om det faktum att hon fick en telefon av sin pojkvän bara sådär.

Nästa dag:
Jag stressar ut ur lägenheten för att hinna med bussen och efter ca 100 meter från huset upptäcker jag att min telefon är borta, men jag är rätt säker på att jag hade med mig den ut ur lägenheten. Börjar leta på marken men det är kolsvart och det ösregnar. Tänker att jag kanske glömt den ändå och springer upp till lägenheten, bara för att konstatera att den inte är där heller. På väg ner genom trapphuset träffar jag på tjejen som bor under mig. Hon har med sig två kompisar, de ska ut och röka. Jag berättar att jag tappat telefonen och ber dem hålla ögonen öppna. De lovar att säga till om de hittar den. Jag åker iväg med bussen, utan en aning om var min telefon befinner sig.

När jag och Johanna tar bussen hem sitter tjejen från lägenheten med sina kompisar i samma buss. De går före oss hem medan jag och Johanna letar lite utanför huset. Vi provar ringa på den, signaler går fram, men inget svar. När vi kommer in i trapphuset står tjejen i sin dörr.

Tjejen: Hittade ni telefonen?
Jag: Nej...
Tjejen: Har ni försökt ringa på den?
Jag: Ja...
Tjejen: Vi har en telefon här och det ringde på den. Vi försökte svara, men vi kunde inte låsa upp den.

Hon plockar fram min telefon och ger den till mig. Jag tänker att de är lite tröga som inte lyckats låsa upp den.

Jag: Så ni hittade den alltså?
Tjejen: Nej, men det kom in en man tidigare och frågade om det var våran, han hade hittat den framför sin parkerade bil.

Jag tackar så mycket och går upp till min lägenhet. Där märker jag att displayen har en konstig vit dimma runt om och knappsatsen är helt död. Inte konstigt att de inte kunde låsa upp den eller svara. Min telefon var alltså obrukbar så jag ringde till syrran och konstaterade att jag nu måste få köpa hennes gamla telefon. Min hade ju gått sönder.

Det roliga med denna historia är:
1. Om jag inte hade sagt åt tjejen att min telefon var borta, hade hon inte tagit emot den när mannen kom in och frågade vems det var.
2. Om inte jag och Johanna hade åkt samma buss så att de såg att vi var hemma hade jag troligtvis inte fått tillbaka telefonen samma kväll.
3. Seriöst, hur ofta tappar man sin telefon på marken?
4. Hur stor är sannolikheten att man gör det när det regnar och är kolsvart ute?
5. Hur stor är sannolikheten att man gör det dagen efter ens syster fått en ny telefon och man på skämt sagt att man vill ta över den gamla?
6. Min systers gamla telefon är bara ett halvår gammal och precis en sån som jag själv hade tänkt köpa.
7. Jag hade planerat att besöka min syster bara en vecka senare.
8. Johanna hade en reservtelefon som var nästan som min trasiga, bara några modeller äldre, som jag fick låna i en vecka.

Nu har alltså den veckan gått och jag har varit i Örebro och hämtat hem en sparsamt begagnad och därmed uppgraderat mig från en dumphone till en smartphone. Bra grej.

Jag tror inte allt detta skedde av en slump, jag tror minsann att Gud hade ett litet finger med i spelet.

fredag 18 november 2011

Ett land långt bortom bergen

Idag stod mycket dans på schemat på den sedvanliga alternafredagen.

Jag började lära ut en dans som jag koreograferat till denna låt och vi hann med en vers och refräng. Tjejerna är grymt lättlärda och talangfulla tycker jag, så en stor fet guldstjärna till dem. Sedan övade vi en annan dans som vi ska visa upp ikväll när vi ska iväg till Bottnaryd och hålla i en ungdomssamling där. Vi ska även visa ett tänkvärt taldrama och ett grymt kul clowndrama. En salig, härlig blandning á la Alternastyle.

Men det var inte allt vi hann med under dagen. Vi fick också lära oss mer om missionshistorian i Etiopien som vi ska resa till nästa vår. Visste ni att det var missionärer från Jönköpingstrakten som först planterade pingstförsamlingar i det landet? Läs lite mer om det här om du har lust.

Det känns otroligt spännande att åka iväg till Etiopien, ett land långt bortom bergen, och få träffa människor från en kultur helt olik vår egen. Jag tror knappt att jag kan föreställa mig hur det kommer att vara, men det är lite det som är charmen med det hela. Det kommer bli en utmaning för oss alla och jag ser fram emot att berätta om min resa när jag kommer hem. Men än är det några månader kvar. Resan är inte bokad än, vaccinationerna är inte tagna och vi har ännu inte lärt oss allt som vi kommer ha med i vår "toolbox" (dvs, de kreativa delarna vi ska visa upp). Men tiden går fort och snart står vi där på flygplatsen och säger hejdå till Sverige som får klara sig utan oss i sex hela veckor medan vi är långt långt borta och njuter av vårt livs äventyr.

Två soliga brudar ska till soliga Afrika. 

tisdag 8 november 2011

Pengar rullar in som det ska

Första kvällen på nya ringjobbet idag. 

Måste säga att det kändes grymt mycket bättre än mitt förra extrajobb. Nu behöver jag inte ens lura folk, utan bara be dem att svara på några frågor i en marknadsundersökning. En marknadsundersökning som förhoppningsvis har någon betydelse, där svaren kanske kan förändra något till det bättre. Superbra om jag får säga det själv, och de flesta är ju så trevliga att prata med också! Att lönen inte är provisionsbaserad är ju också ett plus och man tackar ju inte nej till timlön som är ungefär lika hög som på mitt tidigare sommarjobb som vårdbiträde.

Så nu kan jag andas ut, för nu har jag jobb igen och slipper gå och undra över om pengarna ska räcka. Skönt.

söndag 6 november 2011

Det går alltid bra om man inleder med: "Jag är så dålig på såna här tänkar-spel"

Igår kom min fantastiska syster hit till Jönköping och hälsade på. Bara över dagen. Jag har fortfarande inte riktigt smält att vi numera kan träffas nästan när som helst, eftersom det nu bara är runt 20 mil emellan oss. 20 mil låter kanske inte så lite men med norrlandsmått mätt så är det som en promenad runt hörnet.

Hon körde hit med sin fina röda bil från Örebro och vi spenderade dagen med att prata, äta lunch på stan, prata, gå omkring på stan, prata, dricka kaffe med Daniel, prata, äta middag med Daniel och prata lite till innan hon åkte hem omkring nio på kvällen. Det var fantastiskt roligt att se henne igen, som alltid, och vi hade mycket att prata om. Bättre lördag kunde det inte ha blivit.

Eller jo, det blev det... för när Lina åkte hem skjutsade hon mig till några av Daniels kompisar där han var och så spelade vi Settlers of Catan till fram emot två på natten. Det var grymt roligt och jag vann överlägset två gånger, hehe. Tack Simon, Matilda och alla ni andra som lärt mig allt ni kan i det spelet. Måhända att jag bara spelat det typ 2-3 gånger innan, men det var tydligen allt som behövdes för två raka segrar.


Ikväll ska jag umgås med mina brudar Johanna och Frida och bara mysa och prata minnen! Bra slut på ett bra lov. 



fredag 4 november 2011

Man hinner med mycket om man bara vill

Produktiv förmiddag idag. Ätit en god frukost,  avancerat till "hard"-nivån på rockband, läst om fem olika filosofer, sett ett halvt avsnitt av idol, diskat, workat ut mina armar med en egentligen lite för tung hantel och fått ett samtal av syster och fått veta att hon kommer och hälsar på mig imorgon! Vilken bra början på dagen tycker jag, det är bra att gå upp tidigt när man är ledig. 

Jag fullständigt älskar den känslan av att veta att man har uträttat något, att man inte bara har suttit stilla och väntat på att timmarna ska gå förbi. För det gör de allt för lätt. Man kan ha en hel lång lista på saker som man ska ta sig för att göra en dag, men helt plötsligt har solen gått ner och man ser tillbaka på dagen som gått och tänker: "Vad har jag egentligen gjort" och hela den långa listan har inte blivit något kortare. Tvärt om kan man ha adderat saker på den och det verkar som att listan bara kommer att fortsätta växa och man känner paniken komma över att man inte tycker sig hinna allt det man har sagt att man ska.

Det är då det är svårt och ofta ganska tungt att komma vidare. Det blir lätt att man kommer med ursäkter som att man inte vet var man ska börja, eller att man väntar på att "inspirationen" ska komma. Men då är det bästa man kan göra att bara börja var som helst, och inte när som helst, utan NU!

Men när man har tagit sig i kragen och bockat av något från listan, då inser man ofta att det inte var så svårt och tungt som det först kändes, utan då har man istället fått en positiv känsla av att faktiskt ha uträttat något, hur stort eller litet det än var. Därefter är det också lättare att ta itu med nästa sak och när man har tagit dessa första krafttag är det betydligt lättare att hålla ikapp med göro-listan eftersom.

För det absolut bästa för ens eget välmående och för att minimera risken att bli stressad, det är att faktiskt undvika att stapla upp göromål överhuvudtaget, och istället göra bort allting så fort som det dyker upp. Och om det är något som måste vänta någon dag, så låt det bli någon dag och inte några veckor.

torsdag 3 november 2011

För skrivandets skull

Just nu vill jag bara skriva. Inte för att jag har något speciellt att säga, utan bara för skrivandets skull. Och jag menar inte att jag bara har lust att skriva just nu, för det gör jag ju redan. Nej, jag menar att jag vill skriva mycket och länge, hela tiden. När jag sitter i bibelskolan händer det ofta att det börjar klia i fingrarna och så fort jag läser något så önskar jag att jag fick skriva istället för att bara läsa.

Jag har dessutom börjat prenumerera på en tidning som heter "Skriva". Den har precis lanserats och riktar sig till den som går i författardrömmar eller bara är intresserad av skrivandets konst. Den innehåller bra tips och reportage med andra författare som berättar om hur de har gjort för att lyckats och vad de känner för skrivandet. En väldigt intressant tidning som jag verkligen kan rekommendera till den som går och bär på en roman.

Vad gäller mitt eget lilla bokprojekt så har min distributionstid på Recito förlag precis gått ut och jag har köpt hem de exemplar som blev över. Men om du eller någon du känner är intresserad av att köpa en så är det inte försent. Kontakta mig på elinwesterberg@live.se så fixar vi det!

fredag 28 oktober 2011

Övningsdag

Idag kör vi på med övningar hela dagen på alterna. Det vill säga att vi ska öva på det som vi har lärt oss hittills under dessa sju veckor (eller hur länge det nu är... svårt med tidsuppfattningen). Det innefattar dans, drama, dockteater, human videos och clowneri. Blir en spännande och minst sagt intensiv dag innan lovet, för vi har ju LOV nästa vecka! Hur underbart är inte det, och hur avundsjuka blir inte alla mina högskole/universitets/jobbarvänner nu då?! ;D

Ett helt lov, bara göra roliga saker som jag själv har lust med (eftersom jag inte kan jobba då). Åh, så fantastiskt och åh, så välbehövligt!

onsdag 26 oktober 2011

Nu har hon doppat sig

Jajjemän! Min roomie/combo/fru Johanna klev bestämt ned i dopgraven i söndags och döpte sig. Ett vuxendop alltså, för att visa att hon nu har bestämt sig för att verkligen leva sitt liv för Jesus. Jag själv är ju vuxendöpt sedan ett och ett halvt år tillbaka och nu var det alltså dags för Johanna.

Det var en fin ceremoni i pingstkyrkan här i Jönköping och senare på kvällen hade vi ett stort kalasfika hemma hos oss på Lyckogatan för att fira denna fantastiska dag. Johanna hade bakat i princip hela veckan och det bjöds på moussetårtor, ananaspajer, morotsmuffins, brownies och småkakor. Det var som ett mindre bageri här hemma och det var bara att ta för sig! Vi räknade till 20 pers, varav precis hälften var tjejer/killar. Riktigt trångt och mysigt med andra ord.

Lite så här såg det ut:

Som sagt... tusentusengott fika!

MUMS!

Linda och Johanna.

Johanna och jag.

Johanna och Sara, experter på hoppbilder.

Undra just om det var så det gick till när Johanna doppade sig...

onsdag 19 oktober 2011

Nu minns jag varför jag sökte alterna

I måndags.

Någon i Alterna konstaterar att vi ska dansa efter skolan och jag är inte så taggad.

Jag: Alltså, igår dansade vi FEM HIMLA TIMMAR och nu känner jag bara UÄÄÄH (försöker härma någon som spyr gestikulerar med hela kroppen just detta) när jag tänker på dans!!

Ja, alltså vi dansade faktiskt så länge med Alterna i söndags och det var verkligen ett riktigt hårt pass. Inte lätt att lära sig en hel dans på en dag, i en genre som man inte har dansat så mycket innan, dvs modernt. Det är TUFFT och jag lovar att jag har haft träningsvärk i hela kroppen sedan dess. Mina lår har känts som två stora feta blåmärken och jag har knappt kunnat gå. Tufft liv.

Men det var det värt.

måndag 17 oktober 2011

Genom kärlek, inte prestationer

Idag har varit en helkonstig och flummig dag. Efter att vi hade haft vår traditionella fikarast på morgonkvisten i skolan och jag hade fått i mig en hel kopp med kaffe så kunde jag verkligen inte hålla tyst under lektionen. Men inte så att jag störde, nej vi hade religionskunskap och jag satt längst fram och frågade tusen frågor till läraren när han undervisade om islam. Jag tycker verkligen att islam är en väldigt intressant religion och det är kul att jämföra den med kristendom. På många sätt är de lika, men ändå så långt, långt skilda ifrån varandra.

Ta bara det faktum att muslimernas mål är att komma till paradiset där de får göra precis vad de vill (vilket för de flesta muslimska män endast innefattar hur många sexpartners de vill, oskulder såklart...) och för att komma dit måste de leva som en "perfekt muslim" eller utföra jihad, alltså kriga och döda icke-muslimer som inte vill konvertera, typ. Medan kristna istället vill komma till himlen för att leva en evighet i fullständig harmoni tillsammans med Gud och andra människor och vi kommer dit genom nåd, inte för att vi presterar något särskilt, utan för att vi älskar Gud och han oss.

Jag tycker det verkar som att muslimerna har fått massor av saker om bakfoten och det är verkligen en märklig, men ändock intressant religion.


Through your grace we are saved

tisdag 11 oktober 2011

Grunderna i bibeltolkning

Hade en rätt så lugn dag på bibelskolan idag. Prosén snackade om bibeltolkning mest hela dagen och det var både intressant och en smula förvirrande. Jag menar, jag visste att man kunde tolka bibeln på olika sätt, men att det fanns så mycket djup i den processen hade jag ingen aning om. 

En snabbkurs: För att tolka en bibeltext ska man till en början veta massor om den historiska bakgrunden. Till exempel när den skrevs, vem som skrev den och till vilken målgrupp som texten riktar sig till. Sedan ska man ta reda på hur de kulturella förhållandena såg ut under den epoken och hur detta kan ha påverkat uttrycken och undermeningen. Det är dessutom bra om man känner till om det fanns några speciella politiska åsikter eller religiösa grupper som kan vara av betydelse för berättelsen. Om man sedan har kommit så här långt ska man även göra en jämförelse mellan den dåtida situationen och dagens. Alltså visa på kopplingar och paralleller för att se hur man kan tillämpa texten i vår tid och se vad den kan ha för betydelse i vårt liv.

Det är ingen lätt process precis och det krävs en hel massa annan litteratur i form av tex bibliska uppslags- och ordböcker samt bibelkommentarer och gärna andra feta böcker med liten text som är svår att förstå. Hujedamej, det vore en pärs att läsa teologi på högskolenivå kan jag tala om...

Men det är väldigt intressant när man väl förstår sammanhangen!

söndag 9 oktober 2011

Min bok finns nu på andra nätbokhandlar

Idag upptäckte jag att min bok även finns att beställa på Bokus, Adlibris, CDON och flera andra nätbokhandlar. Mäkta intressant det där med bokutgivning. Helt plötsligt har massor av människor (nåja, några stycken i alla fall) som jag inte känner, min bok i sin hand och kan läsa texter som jag har skrivit helt själv. Hur coolt är inte det egentligen?!

Här kan man hitta den på prisjakt.nu för att se var den är billigast. :)

Den osynliga flickan : och andra sagor

Det finns bara några ex kvar så passa på innan den 28 oktober!

Det känns inte alls bra

En riktigt ond förkylningsbacill har varit och härjat i klassen de senaste veckorna och till min stora förskräckelse har han nu kommit och knackat även på min dörr. Eller, ja... den var ju hemma hos mig och Johanna redan förra veckan, men då var det ju hon som var the main target. Nu har den dock siktat in sig på mig och därför har jag inte varit särskilt pigg de senaste dagarna.

Snuva, huvudvärk och illamående. Och jag som inte brukar bli sjuk tack vare mitt dagliga intag av D-vitamin som stärker immunförsvaret (yes, smygreklam). Men detta lilla virus var visst starkare än de flesta och har alltså lyckats plocka ner mig i alla fall. Jobbigt. Tungt. Snorigt.

Men jag får kämpa på ändå.

onsdag 5 oktober 2011

Dagens bibelcitat

Rom 1:19-20 19Det man kan veta om Gud kan de ju själva se; Gud har gjort det uppenbart för dem. 20Ty alltsedan världens skapelse har hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomlighet, kunnat uppfattas i hans verk och varit synliga.


bildkälla
Jag tror på en skapare av denna jord. Genom naturen och alla fantastiska verk som finns i denna värld känns det omöjligt för mig att tro något annat. När jag blickar ut över de skogsklädda bergen, himlens stjärnor och havet med alla dess hemligheter förstår jag inte hur det skulle ha kunnat komma till av bara en slump.


När man har läst naturvetenskap på gymnasiet och lärt sig om alltings jämlikhet, alltså att det finns en fysisk lag som säger att atomer vill blanda sig jämnt, så säger det totalt emot allt som har med evolution att göra. För evolutionen skulle inte ha kunnat fungera om det hade varit så att allting ville blanda sig jämnt över jorden. Hur skulle då helt rätt atomer ha kunnat "klumpa ihop sig" och bildat liv? 


Nu vill jag att du föreställer dig en bakbunke. När man bakar så blandar sig ingredienserna jämnt i bunken och om du skulle ta upp en sked och smaka på smeten skulle du inte bara få en klump med kakao, eller bara känna smaken av salt. Nej, det skulle bli en blandning av alla smaker. Men en bagare skulle kunna urskilja smakerna, skapa olika delikatesser och servera en bricka med massor av olika smaker och bakverk med olika färger och former.


Tänk dig att jorden skulle vara som en bakbunke där ingredienserna är alla de atomer som finns på jorden.  Atomerna skulle ha blandat sig jämnt över jorden, om det inte hade funnits en "bagare" som kunde urskilja dem och sätta ingredienserna på dess rätta plats. Förstår ni vad jag menar eller uttalar jag mig oklart? 


Hur som helst menar jag bara att det är ungefär lika stor sannolikhet att big bang skulle vara sann som att en hög med skrot skulle kunna bli till ett jetplan genom en kraftig storm.

tisdag 4 oktober 2011

Boken till försäljning

Vad händer? Jo, livet leker, jag har fullt upp på dagarna och kvällarna och jag utmanas varje dag till att bli en bättre och bättre människa.

I veckan har jag kört hårt på att sälja min bok runt till mina vänner. Det är rätt många som har köpt den nu, men det finns fortfarande ca 50 exemplar kvar. Så om ni vill hinna köpa ett ex är det dags att passa på! Efter den 28 oktober kan den bli svår att få tag på.

http://litenupplaga.se/835 är länken man ska trycka på om man vill beställa den via förlagets hemsida och om man inte vill det så kan man kontakta mig så fixar vi det på något annat vis.



Visst är den underbar?! :D Jag är fruktansvärt glad och nöjd över att jag har lyckats trycka upp min första alldeles egna bok vid den ringa åldern av 19 år. Är det inte overkligt så säg?

Förresten, all cred för bilderna går till Jonas Karlsson.

Som att bo med sin bästa vän. På riktigt.

Jag måste bara säga att jag har världshistoriens bästa roomie. Det är sant. Jag skulle inte vilja byta ut henne mot någon annan i världen just nu.


Snygg är hon ju också.




Men viktigast av allt är att vi har roligt tillsammans. Punkt.

Med världens bästa syster i Örebro


Förra helgen hälsade jag på min syster i Örebro. Det är ju helt fantastiskt att jag kan göra det numera, för det tar ju bara tre timmar dit med tåg och det är ju ingenting i Norrlands-mått mätt! 

Det var superroligt att träffa henne och det kändes ju nästan som att komma hem. Hon är ju trots allt en fjärdedel av resten av min familj.

Under lördagen satte vi igång att baka Whoopies! 

Hur enkelt och gott som helst! 

Farligt gott! 

På kvällen blev det godis och såklart fler woopies. 

En riktigt bra helg där jag fick möjlighet att bara andas ut och slappna av, inte behöva tänka på jobbiga saker som jag ändå inte skulle ha gjort om jag hade varit hemma. 

Tack syster! <3

fredag 23 september 2011

Det är alltid roligare när man är två

Jag har kommit till en väldigt viktig insikt i mitt liv. 

Jag brukar nämligen vara jättedålig på att ta bilder på mig tillsammans med mina vänner, alltså på samma kort. Oftast springer jag bara runt med kameran och tänker inte på att jag själv kanske borde vara med på en eller annan bild.

Så jag har tagit tag i det problemet och när vi var ute och seglade med klassen tidigare i veckan såg jag till att jag hamnade på en hel del av dem. För att bevisa detta får ni se några bilder här.

(diverse fotografer)

 På däck med Emelie.

 I vinden med Olivia.

På pingstmöte i Borgholm med Sumatie.

I salongen på Shalom med Johanna, precis innan hon får något fuffens för sig.

Min personliga favorit. Jacob försöker fly ifrån mig efter att jag tagit flera bilder på oss tillsammans. Men jag var ju inne i ett flow! (att döma av mitt ansiktsuttryck)